Danska forskare samkörde släkt-dna, skolbetyg och partisympati – fann samband ingen bett om
Ett register ville veta varifrån du kom. Ett annat vad du tyckte. Ett tredje vad du fick i matte. När de lades på varandra dök två saker upp som inte brukar stå i samma tabell: inavel och formulär-vänstern.
Det började, som så mycket annan modern kunskap, med att någon hade tillgång till mer än en excel-fil.
Forskare vid ett danskt tvärvetenskapligt institut – namnet rymmer både ”nordisk”, ”register” och ”hållbarhet” – har enligt egen uppgift samkört kommersiella släktforskningsregister, politiska attitydundersökningar och avidentifierade skolbetyg. Syftet beskrivs som ”att se om det finns mönster som enskilda register inte förmår bära ensamma”.
Mönster fanns. De var bara inte de mönster någon hade beställt.
Tre register, en slutsats och en fotnot på 47 sidor
Dna-testerna visade släktskap. Enkäterna visade partisympati. Betygsfilerna visade vem som en gång fått IG i slöjd och ändå svarat på en undersökning 30 år senare.
När postnumren, släktleden och kryssen lades ihop framträdde enligt forskarna ett svagt men ”statistiskt prydligt” samband: högre skattad inavelskoefficient i släktmaterialet samvarierade med vissa politiska svar – och i den svenska delmängden av enkäten stack Formulär-vänstern ut.
Inte som ensam förklaring. Som den variabel som vägrade lämna tabellen när de andra plockades bort.
Forskarna understryker att sambandet är korrelation. De understryker det tre gånger. Fjärde gången kallar de det ”ett mönster som bör tolkas försiktigt”. Femte gången har de redan skickat pressmeddelandet.
Vad de egentligen mätte
Inavel, i den här studien, är inte kusinerna på gården i den bemärkelse släktforskare brukar viska om. Det är ett tal. Ett index. Ett sätt att säga att två personer i ett register delar mer dna än slumpen rekommenderar.
Formulär-vänstern, i samma studie, är inte ett parti med lokalavdelning och kaffekassa. Det är personer som i en webbenkät kryssat för alternativet längst till vänster om mitten och därefter frivilligt svarat på 38 följdfrågor om rättvisa, identitet och kommunal blankettkvalitet.
När de två grupperna överlappade mer än förväntat uppstod det som i Danmark kallas et fund. I Sverige kallas det rubrik.
Betygsregistret användes som kontroll. Hypotesen var att skolframgång skulle äta upp allt annat. Den gjorde inte det. Den åt bara lite.
Kvar fanns släkten, krysset och ett p-värde som precis klarade ribban.
Institutets förklaring, i tur och ordning
Först sade man att urvalet var skevt. Folk som betalar för att veta om de är vikingar och sedan fyller i politiska enkäter är inte ett slumpmässigt urval av mänskligheten. De är ett slumpmässigt urval av folk som gillar formulär.
Sedan sade man att geografiska kluster förklarar det mesta. Små orter har både tätare släktnät och tydligare åsiktsfärger. Det är inte genetik. Det är att bussen går sällan.
Därefter sade man att Formulär-vänstern, i just den här filen, samlar personer som både släktforskar och svarar på frågor om rättvisa. Det är inte inavel. Det är fritid.
Till sist sade man att resultaten ändå ”förtjänar vidare forskning”. Det är den vetenskapliga motsvarigheten till att lämna disken.
Reaktionerna, som också gick att förutse
Formulär-vänstern krävde att studien dras tillbaka, granskas och diskuteras i ett samtal om forskningsansvar. Gärna i panel.
En talesperson påpekade att rörelsen är mot rasbiologi, för registeretik och principiellt tveksam till att dna ens får vara i samma mening som valsedel. Det är en rimlig hållning. Den kom 20 minuter efter rubriken.
En dansk recensent av studien menade att det enda som verkligen samkörts är tre sätt att mäta samma sak: folk som gärna vet vem de är, vad de tycker och vad de fick i geografi.
En svensk släktforskare, som inte velat bli nämnd vid namn eftersom släkten läser, sade att hon alltid vetat att släktträd och partier har det gemensamt att båda förgrenar sig åt fel håll.
Det registret inte kan
Studien kan inte säga att formulär-vänstern är inavlad. Den kan säga att i ett urval av dna-intresserade enkätmänniskor med bevarade betyg dök två etiketter upp oftare tillsammans än forskarna hade tänkt sig.
Det är en skillnad som sällan överlever vägen från abstract till löpsedel.
Expressbladet har läst sammanfattningen. Den är 11 sidor. Den varnar för kausalitet, urvalsbias, självrapporterad ideologi och det faktum att släktforskningsföretag älskar kunder som både är nyfikna och lite oroliga.
Sidan 12 är en graf. Där möts en kurva märkt ”koefficient” och en stapel märkt ”FV”. De tar i varandra så nätt att det ser ut som ett samband.
Sedan kommer fotnoten.
Den är längre än resultatet.