Kommun sätter tak på möten – max tre beslut får skjutas upp per timme
Reformen ska göra sammanträdena kortare utan att hota den lokala traditionen av att återremittera verkligheten.
Illustrationsbild: Jorge Láscar from Melbourne, Australia · CC BY 2.0. Beskuren/skalad.
_-_Stockholms_stadshus_(24830752126).jpg){kind=link}
Efter en intern genomlysning har kommunen konstaterat att mötena blivit så långa att flera deltagare började hälsa på varandra igen halvvägs igenom. Nu införs ett mötestak där varje timme bara får innehålla tre uppskjutna beslut, två bordläggningar och en formulering om fortsatt dialog.
Kommunalrådet beskriver modellen som modig men balanserad. “Vi vill inte avskaffa möten”, säger hon. “Vi vill bara skapa en rimlig relation mellan tiden som går och känslan av att något faktiskt rör sig.” Förslaget klubbades efter tre timmars diskussion om huruvida ordet klubbades var för definitivt.
Oppositionen välkomnar ambitionen men varnar för att taket kan leda till informella mikromöten i korridoren. Det vore enligt dem svårt att kontrollera, särskilt eftersom korridoren länge varit kommunens mest effektiva beslutsmiljö.
Tjänstemännen har redan tagit fram en mötesmätare som visar när deltagarna närmar sig gränsen för administrativ rundgång. Vid rött läge måste någon säga något konkret, exempelvis ett datum, en ansvarig person eller ordet nej.
Försöket ska pågå året ut. Om det faller väl ut kan kommunen även testa maxtid för powerpointbilder där ingen längre vet om pilen pekar på ett problem, en lösning eller bara nästa bild.
Det nya taket gör också att politikerna tvingas prioritera vilka frågor som faktiskt ska skjutas upp med ceremoni. Tidigare kunde varje ärende få sin egen mjuka landning i framtiden, men nu måste uppskjutandet ske mer strategiskt och med större respekt för kalenderns begränsade tålamod.
Kommuninvånare som följt sammanträdena på webben säger att förändringen redan märks. Tempot är något högre, pauserna färre och orden “vi tar med oss detta” används med en ny sorts nervositet. Det är inte revolution, men det är åtminstone rörelse i bild.
Flera ledamöter medger anonymt att mötestaket känns ovant. En säger att det nästan blev obehagligt när ett ärende faktiskt fick ett beslut samma kväll. “Det var effektivt, men jag hann inte riktigt bearbeta känslan av avslut”, säger ledamoten.