Siv hypnotiserade sig själv – trodde hon var delfin – Östersjön sa upp avtalet
Det började med en app, en doftljus och meningen ”du är vatten”. Det slutade med att räddningstjänsten fick förklara för anhöriga att mamma inte var en tumlare.
Det började med en app, en doftljus och meningen ”du är vatten”. Det slutade med att räddningstjänsten fick förklara för anhöriga att mamma inte var en tumlare. Hon var Siv. Siv kunde inte hålla andan i fjorton minuter.
Siv, 64, från ett radhus där hängrännan alltid läckt lite lagom, hade tröttnat på sig själv. Inte dramatiskt. Svenskt. Hon ville bara bli lite mer… strömlinjeformad.
Så hon laddade ner DjupJag 3.9 Pro.
Appen lovade inre frid, bättre hållning och ”kontakt med ditt sanna djur”. Siv svarade på tre frågor: Föredrar du tystnad eller småprat? Hur känner du inför fiskgratäng? Har du någon gång nickat åt en anka?
Algoritmen tänkte i 0,4 sekunder och meddelade: Delfin. Du är lekfull, intelligent och behöver 90 liter vatten om dagen. Plus fuktkräm.
Siv nickade. Det stämde ju. Hon hade alltid tyckt att bassängen på äventyrsbadet luktade som barndom.
”Blunda. Du har fenor.”
På kvällen tände hon vaniljdoft, lade sig på rygg i soffan och tryckte Starta regression.
En röst som lät som en yogalärare med förkylning sa: – Du sjunker. Du är varm. Du är salt. Du är inte Siv längre. Siv var ett mellanspel. Du är däggdjur, men på rätt sätt.
Siv flämtade till. Inte av panik. Av erkännande.
– Jag visste det, viskade hon mot takfläkten.
Grannen hörde genom väggen hur hon klickade med tungan. Han trodde hon övade på att bli irriterad på P1.
Efter 22 minuter reste hon sig, hämtade badmössan från 1998 och gick mot havet i tofflor. Det var tisdag. I Sverige går man inte ut i tofflor på tisdag om man inte har ett ärende mot evigheten.
Östersjön är ingen lagun
Siv valde en klippa utanför Nynäshamn. Inte för att den var vacker. För att vattnet såg ut att räcka.
Hon ställde mobilen mot en sten, startade timern och sade till kameran: – Nu går jag hem.
Sedan klev hon i.
Östersjön är 4 grader, bräckt och emotionellt otillgänglig. Den tar inte emot nya identiteter. Den tar emot kroppar och ger tillbaka dem när den är färdig att vara passivt aggressiv.
Siv dök.
Hon höll andan som en kvinna som väntar på att någon annan ska ta sista kanelbullen. Det räcker i ett kök. Det räcker inte i ett hav.
Ett par i Gore-Tex såg något slå i ytan, tänkte ”säl” och gick vidare. Det är den svenska räddningsinsatsen i sin renaste form: troligen vilt, troligen okej, vi stör inte.
När dykare senare fick upp henne hade hon fortfarande badmössan på. Den satt snyggt. Siv hade alltid varit noga med håret.
Familjen: ”Hon hatade att bli avbruten”
Dottern, 39, möter Expressbladet vid en termos.
– Mamma hade en period med kristaller. Sen en period med tarmflora. Sen en period med att bara andas åt vänster. Delfinen var väl… en eskalering.
Sonen tillägger att hon kvällen innan frågat om man kan få parkeringstillstånd för fenor.
– Vi skrattade. Hon skrattade också. Det är det som är det jobbiga. Hon lät frisk. Hon lät som om hon äntligen valt något.
Appbolaget har i ett mejl på fem rader skrivit att DjupJag 3.9 Pro är ”ett verktyg för avslappning, inte en färdbiljett” och att användaren ansvarar för att inte hoppa i Östersjön. Juridiskt vattentätt. Moraliskt mer som en vattenskadad matta.
En expert på hypnos – en man i linnetröja som ber att få heta bara Tomas – säger till Expressbladet att självhypnos visst kan funka.
– Men man ska ha en säkerhetsmening. Typ: när jag räknar till tre är jag Siv igen och Siv kan simma, men Siv är inte en delfin. Siv hade ingen sådan mening. Siv hade en badmössa.
Krönika från havsbotten (vi hittade den inte, vi hittade på den)
Om Östersjön kunde skriva insändare skulle den lyda:
Tack för förtroendet, Siv. Vi är smickrade. Vi är dock inte ett spa. Vi är en kall soppa med historia. Nästa gång ni hypnotiserar er till djur: välj mås. Måsen klarar sig. Måsen stjäl korv och lever vidare. Det är den enda totem som bevisligen fungerar i det här landet.
Expressbladets minnesord
Siv lämnar efter sig en dotter, en son, en läckande hängränna och en app med 4,2 i betyg.
Hon ville bli något smidigare än sitt liv. Det är inte fånigt. Det är mänskligt. Det fåniga var metoden. Havet tar inte emot affirmations. Havet tar emot salt.
Vila i frid, Siv.
Du var ingen delfin. Du var en kvinna i tofflor som trodde att identitet gick att andas in.
Det är tragiskt. Det är löjligt. Det är, tyvärr, precis så vi gör saker här.
Tips till läsaren
Blunda gärna. Räkna gärna. Bli inte en fisk.
Om appen säger att du är en delfin: bli en människa med badhusleg. Det är billigare, varmare och du får åldras i din egen takt, helst i land.