Svensken har blivit dummare – särskilt sedan 2022, enligt ny studie
Forskare mäter ett nationellt tapp på flera hela tankeled. Slutsatsen är tydlig. Förklaringen är under beredning.
UPPSALA. Den svenska befolkningen har blivit mätbart dummare de senaste fyra åren. Det slår en ny genomgång från Uppsala universitet fast, efter att ha följt samma slumpurval av vuxna från valet 2022 fram till i morse.
Forskarna kallar det kognitiv mandatförlust.
– Vi ser inte bara att folk vet mindre, säger projektledaren Barbro Lidholm. – Vi ser att de vet mindre med större självförtroende. Det är det som oroar oss. Eller borde oroa oss. Många av respondenterna blev i stället stolta.
Tappet i siffror
Studien mäter inte klassisk IQ i första hand. Den mäter hur många led en människa klarar innan tanken tar hiss och går av på fel våning.
Resultatet, enligt rapporten: 2022 höll genomsnittlig svensk tre sammanhängande tankeled. 2024 var nivån två. 2026: ett och ett halvt, plus en emoji.
Vid komplicerade frågor, som “varför står bussen stilla”, sjönk värdet till “det är någon annans fel”.
Störst ras syntes i förmågan att läsa en hel mening innan man blir arg. Näst störst i förmågan att skilja på “jag tycker” och “det är bevisat”. Minst ras syntes i förmågan att öppna en ny flik och söka efter någon som redan är arg åt en.
En kontrollgrupp som bara läste bruksanvisningar höll ställningarna längre. De som läste kommentarsfält backade i dubbel takt.
Fyra år, tre appar, noll sammanhang
Forskarna pekar inte ut en enda orsak. De pekar ut flera, i en powerpoint som de flesta i urvalet inte orkade till slide fyra.
Bland de faktorer som “samvarierar med dumheten” nämns notiser som avbryter tanken mitt i tanken, formulär som kräver BankID för att visa öppettider, nyheter som sammanfattar sig själva fel, möten där alla nickar utan att någon minns vad som sades och en växande vana att kalla förvirring för “min sanning”.
I en delstudie bad man 1 200 personer förklara vad en procent är. 41 procent svarade “typ hälften, fast mer känsla”. 12 procent ville anmäla frågan. 9 procent frågade om det fanns en app.
– Det är inte så att svensken inte kan räkna, säger Lidholm. – Det är så att svensken inte vill räkna om svaret inte redan gillar hen.
Kommunen har redan en handlingsplan
I en mellansvensk kommun, som inte vill nämnas vid namn men gärna vid slogan, har man inrättat en nämnd för kognitiv tillgänglighet. Första beslutet blev att korta alla beslut. Andra beslutet blev att korta första beslutet. Tredje beslutet sköts upp eftersom ingen mindes vad det handlade om.
En tjänsteman, som talar under förutsättning att citatet “känns okej”, säger: – Vi sänker inte ribban. Vi sänker golvet så att ribban ser högre ut.
Samtidigt visar studien att dumheten inte är jämnt fördelad. Den är rättvist utspridd. Högutbildade tappade i omdöme. Lågutbildade tappade i tålamod. Politiker tappade i båda, men kompenserade med tydligare typsnitt.
Gråten, grillen och resten
I fotnot 17 nämns att en del av urvalet redan 2022 hade svårt att somna utan att först ha blivit kränkta för någon annans räkning. Den gruppen har inte blivit dummare, enligt forskarna. Den har bara blivit mer konsekvent.
En man i 30-årsåldern i studien, bara kallad L., uppges ha gråtit sig till sömns efter en omärkt grillkorv. Forskarna räknade det inte som kognitivt tapp. De räknade det som data.
Slutsats, i den mån någon läser dit
Rapportens sista mening är kort, vilket forskarna kallar en anpassning till målgruppen: Svensken är inte necessarily dummare i varje enskild sekund. Det är bara så att sekunderna har blivit fler, och färre av dem används till att tänka.
En uppföljande studie är planerad till 2030. Förutsatt att någon då fortfarande kommer ihåg vad en studie är. Och orkar läsa förbi ingressen.