Dagens namn
Schibsted-ishRedaktion
Ekonomi

Expressbladet granskar: De kallar sig transfinansiella – ”min identifierade inkomst är inte min deklarerade”

Stockholm. På ett kafé i Hornstull sitter Love, 34, med en havredryck och en påminnelse från Kronofogden. Love identifierar sig som transfinansiell, närmare bestämt som höginkomsttagare med sommarställe i skärgården, trots att kontot enligt banken tillhör någon annan.

Av Carl-Johan Asp • Publicerad 1 oktober 2026 · 15:07

Ett betalkort i en kortterminal vid ett köp.

– Man måste skilja på tilldelad ekonomi och identifierad ekonomi, säger Love. Min kropp råkar vara skuldsatt. Min jag är solvent.

Begreppet transfinansiell har den senaste månaden spridit sig från ett forumtråd till tre debattartiklar och en workshop på Folkets hus. Den som är transfinansiell upplever att den ekonomi som står i folkbokföringen, på lönespecifikationen eller i UC inte stämmer överens med den ekonomi man är. Vissa identifierar sig uppåt. Andra identifierar sig nedåt, oftast i kultursidorna.

En arbetsgrupp vid ett lärosäte i Mellansverige har redan tagit fram ett ordlista. Deklarerat kön på kontot kallas numera tilldelad likviditet. Den ekonomi man känner sig som kallas erfaren förmögenhet. Pronomen ersätts av fiskala pronomen: hög, låg, och för den som inte vill bli satt i ett fack, rörlig.

Bankerna är avvaktande. Nordea meddelar att man respekterar alla identiteter, men att uttagsautomaten fortfarande läser saldot. Swedbank har infört ett tredje fält i internetbanken, ”så här vill jag bli tilltalad ekonomiskt”, som inte påverkar räntan. En handläggare som vill vara anonym säger att det hittills fungerat bäst i mejlen.

– Vi skriver ”kära förmögna kund” och skickar sedan kravet som vanligt, säger hen. Det minskar friktionen.

Kritiken kommer från två håll, som vanligt. En ekonom vid Handelshögskolan kallar fenomenet för ”bokföring med känslor” och påpekar att pengar inte blir fler av att man byter namn på dem. En representant för Transfinansiella riksförbundet kallar det uttalandet för likviditetsförnekelse och kräver att CSN ska bedöma studiebidrag efter identifierad, inte tilldelad, inkomst. Det skulle enligt förbundet både öka rättvisan och minska bidragen till dem som identifierar sig som rika, vilket förbundet ser som en vinst för alla utom dem.

I praktiken har det redan gnisslat. En man i Västerås identifierade sig som skuldfri i en hyresförhandling och blev uppsagd. En kvinna i Malmö identifierade sig som egenföretagare med tre anställda, trots att de anställda var hennes mor, en katt och en påhittad vd vid namn Kapital. Skatteverket godtog inte avdraget för katten. Katten har överklagat.

Vården är också indragen. På en mottagning i Göteborg erbjuds samtal för ekonomisk dysfori, ett tillstånd som beskrivs som ett starkt lidande av att ens konto inte motsvarar ens inre balansräkning. Behandlingen består av budget, andning och en övning där patienten får säga ”jag är plus” framför en spegel. Remiss krävs inte. Resultat saknas.

Politikerna har börjat lukta på saken. En oppositionspolitiker vill att identifierad inkomst ska gälla i bidragsystemet men inte i skattesystemet. En regeringspolitiker vill det omvända. Finansministern säger att frågan är komplex och att man inväntar en utredning, som enligt uppgift själv identifierar sig som färdig.

Love på kaféet scrollar förbi en räkning och ler tunt.

– Det är en process, säger Love. I dag är jag höginkomsttagare. I morgon kanske jag är likvärdig. Det viktiga är att ingen annan får definiera min ekonomi.

Sedan ber Love om notan. Den definieras av kassan.