Skellefteåföretag ska sälja prefab-bastur i Australiens hetta: ”Folk är redan förvärmda”
I Karratha kan temperaturen passera 40 grader. Nu öppnar den svenska bastutillverkaren Nordsvett Modul AB kontor där – och räknar med en årlig marknad värd en miljard euro. Expressbladet har läst expansionsplanen, värmekalkylen och instruktionen för hur man häller vatten på något som redan kokar.
SKELLEFTEÅ/KARRATHA. På industriområdet utanför Skellefteå står sex färdigbyggda bastur på rad. De ser ut som små svenska fritidshus som fått veta att de ska arbeta med människor i handduk.
Väggarna är av gran. Lavarna är av asp. Aggregaten är dimensionerade för nordiskt vinterklimat, lång tystnad och en släkting som alltid häller på en skopa för mycket.
Snart ska de skeppas till nordvästra Australien.
Där är vintern ungefär som en svensk bastu som tappat dörren.
– Det är exakt därför marknaden är mogen, säger Nordsvett Moduls vd och grundare, Conny Marklund. Australierna har redan temperaturen. Vi levererar bara träpanelen och känslan av att det var frivilligt.
Kontoret öppnar i Karratha
Företagets nya internationella kontor ska ligga i Karratha, en industri- och gruvstad i den australiska delstaten Western Australia.
Lokalen är på 74 kvadratmeter och har luftkonditionering, tonade fönster och en kaffemaskin som enligt etableringsplanen inte får placeras närmare demonstrationsbastun än nio meter.
Kontoret bemannas inledningsvis av en svensk försäljningschef, en lokal projektledare och en digital marknadskoordinator som fortfarande befinner sig i Skellefteå men har ändrat sin arbetstid och bakgrundsbild.
På dörren ska det stå:
NORDSVETT AUSTRALIA – HEAT, BUT ORGANISED.
– Australien är en naturlig bastumarknad, säger Conny Marklund. De har värmen, gruvorna, avstånden och människor som respekterar en byggnad som kan levereras på lastbil.
Att invånarna redan lever i extrem hetta ser han inte som ett hinder.
– Folk i Sverige köper kylskåp trots att det är kallt ute. Det här är samma logik, fast tvärtom och betydligt varmare.
En miljard euro om året
I företagets expansionsplan uppskattas den möjliga marknaden till en miljard euro årligen.
Summan bygger på att 2,8 miljoner hushåll, gruvbolag, hotell, campingar, idrottsföreningar och ”värmerelaterade livsstilskluster” i nordvästra Australien på sikt kan vilja köpa minst en bastu.
Kalkylen omfattar även reservlavar, digitala aggregat, transport, serviceavtal och återkommande försäljning av skandinavisk tystnad.
– Tystnaden är en premiumtjänst, säger marknadschef Lovisa Norberg. Kunden får sitta åtta minuter utan musik, telefon eller någon som frågar vad planen är för kvartalet.
Bolaget räknar också med att vissa gruvföretag kan köpa flera enheter.
En för personalen.
En för ledningen.
Och en tredje för möten där ingen vill vara den första som går ut.
Den prognostiserade miljardmarknaden har tagits fram av bolagets egen analysavdelning, som består av Conny, Lovisa och ett Excelark med mörkgrön rubrik.
– Vi började försiktigt, säger Conny. Sedan drog vi formeln åt höger.
Bastun ska kyla genom att vara varmare
Nordsvetts huvudprodukt för Australien får namnet Pilbara 110.
Det är en prefabricerad bastu för sex personer, med dubbla isoleringslager, solskyddat plåttak och en utomhustermometer som börjar på 35 grader för att undvika negativa kundupplevelser.
Bastun kan nå 110 grader.
Utanför kan det vara 45.
Företagets säljargument är att kroppen då uppfattar utomhusluften som sval.
– Det är inte luftkonditionering i teknisk mening, säger produktutvecklare Kent Viklund. Det är mer en förhandling med nervsystemet.
Metoden kallas i presentationsmaterialet för Reverse Nordic Cooling.
Kunden går in i bastun, sitter tills omvärlden känns rimlig och kliver sedan ut i den australiska hettan med en upplevelse av lättnad.
– Vi sänker inte temperaturen, säger Kent. Vi höjer referenspunkten.
Ett oberoende test har ännu inte genomförts.
Företagets interna test gjordes i Skellefteå i april. Utomhustemperaturen var fyra grader och snöblandat regn.
– Resultatet var mycket lovande, säger Kent. Alla ville tillbaka in.
Gruvindustrin pekas ut som första kund
Den första stora målgruppen är gruvindustrin.
Nordsvett ser framför sig modulbastur vid personalboenden, kontor, verkstäder och anläggningar långt från kusten.
Bastun ska enligt bolaget användas för återhämtning, säkerhetsmöten och konflikthantering.
– Det är svårt att fortsätta en organisationskonflikt när båda parter sitter i 96 grader och bara har handduk, säger Lovisa Norberg. Titlar tappar betydelse. Powerpoint också.
Företaget erbjuder därför ett särskilt företagsprogram: Heat Alignment Session.
Chefer och anställda går in tillsammans. Dörren stängs. En mötesledare häller vatten på aggregatet varje gång någon säger synergi.
Efter 20 minuter ska gruppen vara överens eller åtminstone för trött för en uppföljningsfråga.
– Det är effektiv svensk ledarskapsutveckling, säger Conny. Platt organisation, vertikal ånga.
Anpassas för australiska förhållanden
Bastun måste dock byggas om för den nya marknaden.
Dörrhandtagen får värmeskydd.
Ventilationen förstärks.
Träet behandlas mot termiter, sand, salt och konsulter som vill lägga till en app.
Ett särskilt metallnät ska hindra mindre djur från att söka skugga under golvet.
– I Sverige dimensionerar vi för snölast, säger Kent Viklund. Där nere dimensionerar vi för sådant som rör sig och har en juridiskt oklar relation till människan.
Manualen får också ett nytt säkerhetsavsnitt.
Kunden uppmanas att kontrollera bastun efter ormar, spindlar och regionala försäljningschefer innan aggregatet startas.
Nordsvett ska dessutom ersätta den traditionella skylten Nödutgång med Utgång till något marginellt svalare.
Vedeldat bedöms som känsligt
Den svenska originalmodellen är vedeldad.
Det har skapat frågor i ett område där brandrisk inte betraktas som stämning utan som information.
Därför blir exportmodellen elektrisk och försedd med sensorer som stänger av aggregatet om temperaturen når en nivå som företaget beskriver som ”mer än kulturellt nödvändigt”.
Conny Marklund medger att det kan kännas märkligt att exportera elvärme till en mycket varm region.
– Men människor köper pooler nära havet, säger han. Marknaden bygger inte på brist. Den bygger på att någon gör bristen fyrkantig och levererar den med garanti.
Företaget undersöker även solcellsdrift.
Tanken är att den australiska solen ska producera el som används för att skapa ytterligare värme inomhus.
Projektet heter Sun to Sauna.
– Det är cirkulärt, säger Lovisa.
På vilket sätt?
– Solen värmer panelen. Panelen värmer bastun. Bastun värmer kunden. Kunden går ut i solen.
Australierna tvekar – men artigt
Expressbladet har talat med en lokal företagare i Karratha som fått se produktbladet.
Han tittar länge på bilden av en granpanelad bastu med snö utanför.
– So you go inside because outside is too cold?
Ja.
– And you want us to go inside because outside is too hot?
Ja, säger han och nickar.
– That sounds Swedish.
En hotellchef i regionen säger att idén kan fungera för turister, konferenser och människor som vill kunna berätta att de frivilligt gjort något onödigt i 100 graders värme.
– Folk betalar redan för varma stenar, kalla bad och mat som serveras på trä, säger hotellchefen. Jag har slutat underskatta vad någon kan kalla wellness.
Invigningen planeras till januari
Det nya kontoret ska invigas i januari, mitt under den australiska sommaren.
Från Sverige flygs företagets ledning, två kommunrepresentanter och en lokal näringslivsutvecklare som först trodde att resan gällde Österrike men redan hade tackat ja.
Invigningsprogrammet börjar klockan 11.
Bandet klipps 11.15.
Demonstrationsbadet börjar 11.30.
Ambulansen är informerad men inte bokad.
Kommunrepresentanterna ska överlämna en träskylt med texten Från Skellefteå med värme, en formulering som godkändes innan någon kontrollerade temperaturen i Karratha.
– Vi tar med björkris, säger Conny Marklund. Men vi måste tydligen deklarera det som biologiskt material, så vi kanske tar med en bild på björkris.
Nästa steg: kallbad i öknen
Om bastuexporten lyckas planerar Nordsvett att komplettera med prefabricerade kallbad.
Vattnet ska hålla åtta grader och levereras i isolerade tankar.
Företagets beräkningar visar att kallbadet kan kosta mer att kyla per dygn än ett mindre svenskt radhus kostar att värma under en vecka.
Det beskrivs i investerarpresentationen som premiumsegment.
– Först säljer vi ett varmt rum till en varm plats, säger Conny. Sedan säljer vi kallt vatten bredvid. Det är inte motsägelsefullt. Det är ett ekosystem.
Utanför fabriken i Skellefteå börjar snön lägga sig på taken till de färdiga bastumodulerna.
Om några månader ska de stå i röd jord under australisk sol.
På långsidan sitter redan den engelska varningstexten:
CAUTION: INTERIOR MAY BE HOTTER THAN AUSTRALIA.
Conny läser den och nickar.
– Det är vår garanti, säger han. Och vår affärsmodell.