Dagens namn
💬Köp Tokplus
Schibsted-ishRedaktion
Ekonomi

Ekonomin har gått sönder – nu kostar det mer att ha pengar än att inte ha några

Riksbanken höjer räntan, Skatteverket uppfinner en ny avgift och experterna är överens: det är kris. En lagom kris. En svensk kris. En kris man kan fika till.

Av Carl-Johan Asp • Publicerad 19 september 2026 · 18:10

Bankkö med digital rådgivningsskärm. Illustrationsbild.

STOCKHOLM. I ett pressmeddelande som släpptes klockan 07:03, precis när vanligt folk försökte koka kaffe, meddelade Riksbanken att styrräntan höjs igen. Anledningen? Ekonomin är för het. Eller för kall. Eller lagom, men på fel sätt.

Vice riksbankschefen läste upp beslutet från en iPad med 12 procent batteri.

— Vi måste kyla av efterfrågan, sa hen och torkade svetten ur pannan med en tjugolapp. Folk handlar för mycket. Speciellt sådant de behöver.

Expressbladet har talat med tre ekonomer, en taxichaufför och en man som sålde korv utanför Centralen. Slutsatsen är densamma: det är dyrt att leva, billigt att ge upp och helt omöjligt att förstå var pengarna tar vägen.

Siffrorna som får kaffet att stelna

Enligt en rapport som Expressbladet absolut inte hittade på i morse kostar en kanelbulle nu mer än en timmes arbete i vissa kommuner. Inte för att bullen blivit lyx. Utan för att timmen blivit skräp.

Hyran har ökat så mycket att flera hyresgäster börjat kalla sig “gäster” i sina egna lägenheter. Pensionen räcker till antingen medicin eller mat. Inte båda. Det kallas valfrihet.

Elräkningen har börjat skickas i kuvert märkta “lycka till”.

En talesperson för Statistiska centralbyrån suckade i telefon:

— Vi mäter inte längre inflation. Vi mäter hur länge folk orkar låtsas att de förstår den.

Politikerna har en plan. Den heter “vi återkommer”.

Finansministern höll i går en presskonferens där hen förklarade att läget är “stabilt instabilt”.

— Vi tar ansvar, sa ministern och pekade på en powerpoint med tre pilar. En upp, en ner och en som bara snurrade.

Oppositionen svarade inom 14 minuter att de hade varnat för precis det här redan 2011, 2017 och förra tisdagen. Deras lösning: sänka skatten för dem som redan har råd och höja den för dem som räknar kronor i mataffären.

En anonym tjänsteman på Finansdepartementet, som bad att få kallas “Berit från hisschaktet”, sa:

— Vi har tre lådor. En märkt Tillväxt. En märkt Ansvar. En märkt Hoppas att ingen öppnar. Vi öppnar alltid den sista.

Vad betyder det för dig, vanliga Svensson?

Kort sagt: du ska jobba mer, konsumera mindre, spara trots att räntan äter sparkontot och samtidigt “tro på framtiden” som om framtiden vore en app med bra recensioner.

Några praktiska tips från Expressbladets ekonomiavdelning, en man med miniräknare och dålig stol:

Sluta köpa avokado. Inte för klimatet. För att den blivit statussymbol för folk som fortfarande har råd att vara ledsna på ett snyggt sätt.

Sälj cykeln. Köp den sen tillbaka när den är ännu dyrare. Det kallas marknad.

Be inte banken om råd. Banken är den enda som tjänar pengar på att du inte har några.

En 67-årig kvinna i Örebro, som ville vara anonym för att “grannarna redan tycker jag klagar för mycket”, sammanfattade läget bäst:

— Förr sparade man till en resa. Nu sparar man till att få ha kvar lampan tänd. Det är också en resa. Inåt.

Expertens sista ord

Professor emeritus vid något som en gång hette handelshögskola lutade sig fram mot mikrofonen:

— Ekonomin är som en ikeabokhylla. Alla säger att den är enkel. Ingen läser instruktionen. Och när den ramlar ihop skyller man på skruvarna.

Riksbanken meddelar att nästa räntebesked kommer “när det känns rätt”. Skatteverket påminner samtidigt om att den nya avgiften för “att fortfarande andas i Sverige” betalas senast den 12:e.

Expressbladet följer utvecklingen. Om vi har råd.