Höstmötet: gabardinen tillbaka – och blottarrocken som ingen vill se
Expressbladet har granskat årets Höstmöte. Där möttes gabardinen och blottarrocken i en modekrock ingen bad om.
ÖREBRO. När Höstmötet slog upp portarna i helgen var det inte talen som fick salen att tystna. Det var byxorna.
Gabardine. I grått, i beige, i den där färgen som katalogerna kallar “sten” och som i verkligheten ser ut som en regnig tisdag i Kumla. Byxorna satt högt, pressvecken var rakare än dagordningen, och flera deltagare rörde sig som om de fortfarande väntade på att någon skulle säga “varsågod och sitt”.
– Det är en återgång till det seriösa, säger modeanalytikern Lasse Filt, som Expressbladet träffar i foajén med en kaffekopp och en blick som redan gett upp. Gabardine signalerar att man har saker att dölja. Inte kroppen. Avsikterna.
Blottarrocken gör entré
Men gabardinen fick inte stå ensam. Vid sidan om den dök årets mest omdiskuterade plagg upp: blottarrocken.
Kort. Öppen. Ofta i en nyans som vill vara kamel men landar närmare leverpastej. Rocken slutar där byxorna börjar göra anspråk på värdighet, och resultatet blir ett plagg som varken värmer eller täcker. Det antyder. Det fläktar. Det påminner om en man som har bråttom ut ur en hiss och glömt att knäppa.
En av bärarna, som vill vara anonym men som Expressbladet ändå beskriver som “man, 54, med namnskylt och lätt svettig panna”, försvarar valet.
– Den andas. Gabardinen håller inne. Rocken släpper ut. Det är en balans.
Filt håller inte med.
– Det är ingen balans. Det är en man som har köpt rocken för att den såg dyr ut på galgen och sedan upptäckt att den bara fungerar om man står helt stilla och vänder sig lite åt sidan. I rörelse blir det teater.
Pressveck mot hud
Kontrasten var tydlig redan i kön till kaffet. Gabardinebyxorna gick i formation. Blottarrockarna gick i drag. Varje gång en dörr öppnades mot oktoberluften lyfte rockarna som gardiner och avslöjade antingen en välstruken skjorta eller, i två dokumenterade fall, ingenting alls ovanför bältet.
Arrangörerna avböjer att kommentera klädkoden.
– Höstmötet har ingen klädkod, säger en pressansvarig. Vi har en temperatur. Den låg på 19 grader i salen. Resten är upp till deltagarna.
En kvinna i publikrad tre, som Expressbladet inte hinner fråga innan hon redan har sagt det, sammanfattar läget:
– Jag kom för att höra om budgeten. Jag gick med en mycket klar bild av hur en gabardinebyxa ser ut bakifrån när någon böjer sig efter en kanelbulle. Det var inte därför jag betalade inträde.
Experten: “Ett plagg i kris”
Filt tror inte att blottarrocken överlever november.
– Gabardinen stannar. Den har alltid stannat. Den är byxornas socialdemokrati: tråkig, hållbar, och omöjlig att bli av med. Blottarrocken är ett utspel. Den kräver uppmärksamhet och ger inget tillbaka utom drag.
Han tystnar när en man i just en sådan rock passerar. Rocken öppnar sig. Gabardinen under är oklanderlig. Kombinationen ser ut som en förhandling som redan gått snett.
– Där, säger Filt. Hela Höstmötet i ett enda plaggbyte. Man lovar något. Man visar något annat. Och ingen knäpper.