EXPRESSBLADET GRANSKAR: M/S Välfärden sjunker – men Nooshi bjuder på obegränsat med gratis skumpa (på krita!)
Vi har alla hört varningarna. Varningsklockorna som ringer i en takt som skulle ge en speedad Duracellkanin hjärtklappning. Riksbanken svettas, inflationen ligger och lurar i vassen, och vanliga knegare vänder på varenda krona för att ha råd med Bregott.
Men frukta icke, medborgare! Kapten Nooshi Dadgostar har klivit upp på bryggan på M/S Välfärden, och hon har en plan. En plan så genial, så banbrytande, att den helt saknar förankring i det tråkiga, nyliberala påhitt som kallas ”matematik”.
Expressbladet kan idag avslöja den fullständiga, oredigerade strategin bakom Vänsterpartiets nya ekonomiska mirakelkur. Det är inte en budget. Det är en magisk ramsa frammumlad över en Excel-fil där någon har raderat minus-tecknet.
Kapten Nooshi blickar ut över passagerarna – som just upptäckt att livbåtarna är pantsatta – och ropar i megafonen: "Sex timmars arbetsdag till alla! Gratis tandvård för husdjur! Statligt finansierade surdegsbrödkurser!"
Publiken jublar. Det är ju så fint. Det känns så godhjärtat. Att ställa den vulgära lilla frågan ”vem betalar?” är numera ett bevis på att man är en hjärtlös, kapitalistisk reptil som hatar barn.
När reportern från Expressbladet, irriterande utrustad med en miniräknare, försiktigt påpekar att skeppet tar in vatten och att notan för den obegränsade buffén överstiger landets BNP, ler partiledningen milt, som mot ett obegåvat barn.
"Du förstår inte," förklarar en pressekreterare, medan han försöker betala för en caffè latte med ett löfte om framtida klassolidaritet. "Vi ska beskatta de rikas dåliga samvete med 140 procent. Och skulle det saknas några hundra miljarder, lånar vi bara! Det är inte lån, det är investeringar i statsskuld!"
Det är ett politiskt pyramidspel i galaklänning. En lyxkryssning mot avgrunden, där den enda regeln är att ingen någonsin får titta i maskinrummet. De som kom ombord först dansar i första klass, berusade på löften om att någon annan – alltid denna mystiska "någon annan", oftast definierad som "de rika" eller "bankerna" – ska betala notan. Men de som kliver på sist? De kommer få diska.
Vi har skapat ett politiskt klimat där magiskt tänkande trumfar basal aritmetik. Där det är viktigare att sända rätt moraliska signaler än att se till att statskassan faktiskt innehåller pengar, och inte bara högar av post-it-lappar med texten "vi löser det sen".
Så, sätt er tillbaka och njut av färden på M/S Välfärden. Orkestern spelar Internationalen, champagnen flödar, och isberget föröver är förmodligen bara en högerkonspiration. Skål! Och glöm inte att swisha statsskulden innan ni går under.