Närkingsman importerar bergsalt för att skapa eget hav: ”Det är mer praktiskt än att flytta”
En man i Kilsbergen har beställt 40 000 ton halit från Polen. Målet: en privat kustlinje med tidvatten, blåbandskvalitet och fiskeinventering. Kommunen kräver bygglov för vattenytan. Expressbladet har läst logistikutredningen, salinitetskurvan och grannens invändning om att havet stör TV-mottagningen.
KILSBERGEN. På en höjd 230 meter över havet, mitt i skogsmarker där närmaste kustlinje ligger 18 mil bort, står Mats-Erik Jönsson, 57, med en kalkyl och en vision.
Bakom huset ligger en utmärkt äng. Framför sig ser han en botten som saknar vatten, men som enligt geologisk karta har ”utvecklingspotential”.
– Jag har alltid velat bo vid havet, säger Mats-Erik och drar av sig mössan. Men att flytta känns onödigt komplicerat. Då föredrar jag att havet flyttar till mig.
Lösningen blev uppenbar när han läste en artikel om vägsalt.
– Det är bara att vända på logiken, säger han. Normalt kör man ut salt för att ta bort is. Jag kör in salt för att skapa hav.
40 000 ton halit från Wieliczka
Beställningen är redan placerad.
Mats-Erik har tecknat avtal med en polsk gruvoperatör i Wieliczka, klassisk bergsaltsgruva med UNESCO-status men även en handfri exportavdelning.
Leveransen omfattar 40 000 ton rå halit, förpackad i big bags på 1 000 kg, fraktad med godsbil via Trelleborg upp till Kilsbergen.
Total kostnad: 3,2 miljoner kronor, varav 400 000 till frakt och 150 000 till en lokal entreprenör som ska sprida ut salten med en modifierad gödslingsmaskin.
– Jag valde Wieliczka för att salten har en viss historisk gravitas, säger Mats-Erik. Det är inte irgendeet salt. Det är salt som kejsare handlat om. Det ger havet en pedigree.
Salten ska spridas ut över en yta på tre hektar, vattnas in med en bildad brunn och sedan låtas växa sig fram till ett fungerande ekosystem.
Enligt Mats-Eriks tidsplan ska havet vara balanserat mot juli.
– Då vill jag kunna bada från bryggan, säger han. Och fiska torsk. Eller makrill. Det beror på vilken art som trivs bäst i bergsaltsvatten.
Kommunen kräver bygglov för vattenyta
Kils kommun har tagit del av planen.
Byggnadsnämnden har sammanträffat två gånger. Protokollet visar att handläggaren först trodde att det var en skoj.
– Vi har inget formulär för ”etablering av privat hav”, säkerställer byggnadssekreterare Lena Pettersson. Vi har formulär för bassäng, sjöreglering, vattenförorening och kustskyddsområde. Men inte för att skapa hav där det inte finns hav.
Mats-Erik har därför ansökt om dispens från kustskyddslagen, vattenlagen, plan- och bygglagen, miljöbalken och kommunens översiktsplan.
Hans argument är att havet inte är en byggnad, inte en anläggning och inte heller en vattenförorening.
– Det är en tillgång, säger han. En naturresurs jag själv finansierar.
Kommunen har begärt komplettering.
Bland annat en riskbedömning för översvämning, en kulturvärdesbedömning för havsbotten som inte finns än, och en handling avseende grannarnas rätt till utsikt över vatten som inte existerar än.
– Vi vill vara serviceinriktade, säger Lena Pettersson. Men vi måste också tänka på den som bor bredvid och inte vill ha hav. Eller havskvot.
Grannen vill ha strandrätt – men inte havet
Grannen, Göran Lundqvist, 63, har skrivit in en formell invändning.
Han menar att ett hav på 230 meters höjd skulle skapa avvikande mikroklimat, ökad dimma och att ”mögligen kommer mobiler att ringa av sig själva på grund av tidevattens påverkan på basstationen”.
– Jag har ingenting mot hav, säger Göran Lundqvist till Expressbladet. Men jag köpte här för att det var tyst, torrt och fritt från sjörankor. Om Mats-Erik får sitt hav vill jag minst ha strandrätt. Och en brygga. Och att havet är avstängt mellan klockan 22 och 06 för att jag sover med öppet fönster.
Mats-Erik har svarat genom att erbjuda Göran en boj med namnskylt.
– Det var en kompromiss, säger Mats-Erik. Men han nekade. Sade att han inte vill ha en boj som påminner honom om att han missat chansen att köpa bergsalt i tid.
Saliniteten ska justeras med regnvatten
Tekniskt sett är projektet en utmaning.
Bergsalt innehåller förutom natriumklorid även kalk, magnesium, sulfat och spår av brom. För att skapa ett hav som liknar Skagerack krävs en salinitet på cirka 3,5 procent.
Mats-Erik har beräknat att han behöver tillsätta cirka 12 miljoner liter regnvatten per år för att hålla saliniteten stabil.
– Det är en fördel att vi bor i Närke, säger han. Det regnar tillräckligt. Och om det slutar regna kan jag alltid beställa mer salt. Det är en flexibel lösning.
Han har även beställt en salinitetsmätare med WiFi-koppling som skickar push-notiser till mobilen när havet riskerar att bli för salt.
– Då startar jag sprinkleranläggningen, säger han. Det är automatiserat. Jag kallar det SmartSea™.
Fiskeinventering planeras med SLU
För att havet ska kunna klassas som fiskevatten har Mats-Erik kontaktat SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
En forskare i limnologi har besökt platsen och skrivit en förstudie.
– Det är ovanligt, säger forskaren, som vill vara anonym. Vi har studerat sjöar som blivit hav genom landhöjning. Men aldrig hav som byggts från noll med importerat bergsalt på en höjd där vindarna blåser fritt. Vi rekommenderar att han börjar med ål. Ål tål mycket.
Mats-Erik har beställt 500 glasmästare och 200 torskyngel från en avlare i Småland.
– Torsken är symbolen för svenska hav, säger han. Om torsken trivs, trivs jag.
EU kan kräva havsområdesförordning
En juridisk komplikation uppstod när Mats-Erik hörde av sig till Havs- och vattenmyndigheten.
En jurist där menade att om havet blir tillräckligt stort kan det falla in under EU:s havsstrategiska ramdirektiv.
– Då krävs en havsplan, säger juristen. Och en miljöövervakning. Och samordning med Norge och Danmark om havet påverkar gränserna.
Mats-Erik har svarat att havet maximalt kommer att bli tre hektar, vilket ligger under tröskelvärdet för EU-reglering.
– Det är en boutique-hav, säger han. Hantverksmässigt tillverkat. Inte industrinivå.
Klimatfördelar pekas ut
I en PM som Mats-Erik skickat till Klimatdepartementet argumenterar han för att det privata havet är en klimatåtgård.
– Lokalt hav minskar resor till kusten, skriver han. Varje kilometer en svensk inte kör till Tylösand är vunnet för klimatet. Dessutom binder havet koldioxid. Vissa vetenskapsmän menar att hav binder mer koldioxid än skog. Mitt hav binder alltså koldioxid på en plats där det förr bara var granar.
Klimatdepartementet har inte svarat.
Men en källkälla säger att ett internt mejl cirkulerat med ämnesraden: ”Privat hav – stöd eller subvention?”
Invigningen ska ske med flaskning
Invigningen planeras till midsommarafton.
Mats-Erik har beställt en flask sekt från Systembolaget, en båtplank av lerkista och en talare från Kils kommun som ska säga några ord om ”modet att forma sin egen verklighet”.
En lokal körkarl som driver en lastbilskran har lovats fri entré till havet resten av livet om han lyfter sektflaskan över vattnet precis när solen går ner.
– Det blir en bild för historieboken, säger Mats-Erik. Den dagen Närke fick hav.
Han pausar.
– Och om det inte funkar, säger han. Då har jag 40 000 ton salt. Då säljer jag vägsalt till kommunen. De har alltid brist i januari.