Sala kommun har effektiviserat allt utom resultatet
I Sala kommun bor det omkring 23 000 personer. De har tillsammans en långfristig skuld på omkring 1,5 miljarder kronor, varav banklånen står för ungefär 1,15. Resten är leasing, investeringsbidrag och anslutningsavgifter, vilket styret påpekar så fort någon säger skuld, ungefär som en man med tre kreditkort påpekar att ett av dem är ett medlemskort.
Skillnaden är bokföring. Räntan är kontant.
Kommunen har inte nått sina budgeterade resultatmål sedan 2021. Det står i de egna delårsrapporterna, så det behöver inte ens vara elakt. Våren 2025 riktade revisorerna en anmärkning mot kommunstyrelsen för bristande budgetföljsamhet och bristande uppsikt. En anmärkning är revisionens sätt att säga att det här inte går, utan att behöva använda ordet klantigt i ett protokoll.
Plus 0,1, minus verkligheten
2024 slutade bokslutet på plus 0,1 miljoner kronor. En bedrift, om man bortser från att realisationsvinsterna var 98,5 miljoner. Balanskravsresultatet blev minus 97,2. Tillsammans med 2023 gav det ett återställandekrav på 129,8 miljoner kronor, vilket är kommunalsvenska för att man har lånat av sig själv och nu ska betala tillbaka till sig själv, fast med invånarnas pengar.
Oppositionen räknade ut att ungefär 97 miljoner av sparade medel gått åt på två år. Det är omkring 4 200 kronor per Salabo. Inte i form av en check. I form av frånvaro av check.
Metoden är bekant. Man säljer en tillgång, lägger vinsten i resultaträkningen och kallar det ekonomi. Skogen vid Ösby gick tidigare för 115 miljoner. Salberga har sålts i omgångar. Centralförrådet gick för sex miljoner till en köpare som samtidigt undrade om marken var förorenad, vilket är en affär där båda parter verkar ha känt sig lite osäkra, fast bara den ena fick pengarna.
Nämndernas budgetavvikelse låg 2023 och 2024 på omkring minus 134 miljoner kronor om året. Det är inte en felräknad penna. Det är en organisation som budgeterar för en kommun och sedan driver en dyrare.
Åkraskolan, eller hur man bygger 100 miljoner extra
Åkraskolan beräknas kosta 344,5 miljoner kronor. Nästan 100 miljoner över ursprunglig budget. Hundra miljoner är, i grova tal, vad 180 heltidsanställda i välfärden kostar under ett år. Det är också ungefär vad man får om man ber en byggherre att hålla i ritningen och sedan går på lunch.
Styret förklarar att skulden vuxit för att man byggt skolor och förskolor i Ransta, Möklinta, Valla och Åkra, plus den anpassade grundskolan, och lagt om tak och värme där det behövdes. Skolor måste byggas. Det stämmer. Att ett projekt springer 100 miljoner är däremot inte en investering i den mening ordet används av människor som har en miniräknare. Det är en investering plus en överraskning, och överraskningen finansieras med lån.
Möklinta skola byggdes, enligt oppositionen, större än behovet. I Sala är det tydligen möjligt att både ha för få lokaler och för stora lokaler, ibland i samma mandatperiod. I planen för 2026–2030 finns inga nya lån och amorteringar på 112 miljoner. Det är den mening man skriver när husen redan står där.
Försäkringen som sparades bort
Skyfallet 2023 har gett krav mot kommunen på minst 71 miljoner kronor. Sala saknade skyfallsförsäkring. En sådan uppges kosta 300 000–500 000 kronor om året. Räknat på 400 000 är notan ungefär 177 års premier.
Kommunen sparade alltså en halv miljon om året och fick en räkning som äter 2025 års överskott mer än två gånger. Överskottet var 29 miljoner. Det kom efter att resultatmålet under året sänkts från 53,1 miljoner till omkring 3,6. Man missade det första målet, skrev ett nytt och meddelade sedan att man nått det. Det är måluppfyllelse på samma sätt som det är bantning att flytta vågen.
Delårsprognosen hade pekat på minus 19,9. Sedan reviderades budgeten, ramarna vidgades med nästan 50 miljoner, och året kunde avslutas i dur. I Sala kallas det omställning. På andra ställen kallas det att man först räknar fel och sedan räknar om.
Prenumerationerna och konsten
När prognosen våren 2025 visade att budgeten skulle spricka med över 70 miljoner kom åtgärdspaketet. Tidningsprenumerationer skulle avslutas. Internposten skulle effektiviseras. Sophämtningen skulle justeras. Problemen var barnplaceringar, transporter, el, pensioner och evakueringslokaler. Lösningen var att kommunen skulle läsa färre tidningar.
Det är en prioritering. Den sparar inte 70 miljoner. Den sparar däremot diskussionen om varför det blev 70 miljoner, eftersom ingen längre har tidningen.
I november 2025 gav styret ändå startbesked för ett konstprojekt i centrala Sala på 500 000 kronor. Oppositionen röstade emot. Argumentet var att kommunen redan stod i skuld till invånarna med omkring 130 miljoner som ska återställas, och att lånad konst är en svår genre. Styret menade att staden behöver identitet. Staden har redan en identitet. Den stavas återställandekrav.
I handlingarna har det också noterats att kommunen betalar hyra för tomma äldreboenden och att fordon står oanvända. Det är inte slöseri i klassisk mening. Det är lagerhållning. Man har betalat för saken. Nu betalar man för att saken ska stå still.
SKR kommer in och nickar
Efter två bokslut som blev rejält sämre än prognoserna beställde styret en genomlysning av Sveriges Kommuner och Regioner. SKR tittade på åren 2006 till 2023 och kom fram till att Sala har goda förutsättningar, men att budgeten behöver bli ett styrverktyg, att målen bör skrivas om och att färre barn och fler äldre inte är en överraskning man kan budgetera bort.
Det är en korrekt analys. Den kostade pengar. Boksluten hade redan sagt samma sak, gratis, flera år i rad. En extern rapport som bekräftar det man redan vet är inte en ögonöppnare. Det är en konsult som får betalt för att hålla upp spegeln medan man själv blundar.
Badhuset har fått vänta. Det är klokt. Ett badhus man inte har råd med är bara en dyr simbassäng med politiskt protokoll.
Tre saker Sala är mycket bra på
Sala är effektivt. Bara inte på det man brukar mena.
Man är effektiv på att låta projekt växa. Åkra är skolboksexemplet, om skolböcker kostade 100 miljoner extra och fortfarande inte var färdigräknade när de delades ut.
Man är effektiv på att dölja ett underskott med en försäljning. 98,5 miljoner i reavinster gjorde ett minus på 97 miljoner till ett plus på 0,1. Året därpå flyttades målsnöret, och 29 miljoner kunde kallas vändning.
Man är effektiv på att spara på fel ställe. Försäkringen som kostade en halv miljon om året köptes inte. Konstprojektet på en halv miljon köptes. Tidningen sades upp. Himlen sades inte upp, vilket visade sig dyrt.
Invånarna får skolor, vilket de behöver, och en skuld som enligt planen ska amorteras ned mot 1,04 miljarder i banklån till 2030, vilket de också får. 2025 års resultat betade av en stor del av återställandekravet. Kvar blev 6,1 miljoner, enligt årsredovisningen. Det är bättre än prognosen. Det är fortfarande ett kvitto på att prognosen var ett skämt, och att bokslutet fick skriva om poängen.
Effektivitet är att få ut mer än man sätter in. Sala har under flera år fått ut mindre, lånat mellanskillnaden och kallat mellanskillnaden för framtid. Framtiden har skickat fakturan. Den är ställd till invånarna. Förfallodatum är redan passerat, men det går att skjuta upp. Det har man övat på.