Dagens namn
Schibsted-ishRedaktion
Sport

Shuffleboard: sporten där en millimeter är en karriär.

Världseliten samlas i höst. Prispengarna är på riktigt. Publiken är tyst, för minsta hostning kan flytta en puck.

Av Aina Nyström • Publicerad 7 oktober 2026 · 08:18

Tower Bridge i London med de olympiska ringarna hängande under den övre gångbron.

Det ser inte ut som en världsidrott. Ett långt bord, åtta puckar, två människor som står stilla och ser bekymrade ut. Sedan händer något som de invigda kallar ett skott, och någon i lokalen skriver upp en siffra med en min som om landet just bytt regering.

Shuffleboard är, enligt Internationella shuffleboardförbundet i Tampa, världens mest underskattade precisionssport. Bordet är drygt fem meter. Pucken väger runt 350 gram. Skillnaden mellan guld och en plats långt ner i resultatlistan kan vara mindre än bredden på en tumnagel. Spelarna tränar fotarbete, handled, andning och förmågan att inte tänka på att de tänker.

– Folk tror att det är ett spel man ställer fram när gästerna redan har ätit, säger förbundskaptenen Rita Holmlund, som själv lade av efter ett silver i lag vid VM i Clearwater 2019. Det är som att kalla fäktning för pinnar. Den som säger det har aldrig sett ett sista skott i en final där båda ligger på 72.

Säsongen är global. Touren går genom Florida, Kanada, Skottland, Australien och, i år för första gången på sex år, en uppvisningsturnering i Halmstad. Prispengarna i den amerikanska proffscirkusen ligger på nivåer som får en svensk bandyspelare att titta bort. Vinnaren av United States Championship kan gå hem med över 100 000 dollar. Förloraren går hem med en video som redan är analyserad sönder innan bilen är varm.

Sporten har viktklasser på utrustningen, inte på utövarna. Puckarna kontrolleras. Bordets sand, ett tunt lager krossat kisel eller polymer, mäts. För mycket vax och pucken glider som på is. För lite och den dör i mitten av banan, vilket i fackmun kallas en begravning. En begravning i final är det närmaste sporten kommer ett eget mål.

Dopning finns på riktigt. Inte i den meningen att någon bygger muskler för att skjuta en puck, utan i den meningen att förbundet testar. En spelare i Ontario stängdes av 2024 efter otillåtna betablockerare. Hen hävdade att de var mot handsvett. Tribunalen höll inte med. Händerna, slog den fast, är en del av redskapet.

I Andersstorp finns en utövare som på allvar finns med i samtalet. Kent “Kanten” Blom, 54, jobbar på ett lager om dagarna och skjuter puckar i en ombyggd garagebana om kvällarna. Han ligger 61:a på Europalistan i singel och har en gång, vid en satellit i Malmö, slagit en kanadensare som senare blev fyra i VM.

– Man skjuter inte hårt, säger han. Man skjuter dit man menar. De flesta menar för mycket.

Blom tränar fyra kvällar i veckan. Han filmar varje skott. Han har en tränare i Skottland som han aldrig träffat, och en fru som inte längre frågar varför garaget luktar vax. Hans stora dröm är inte OS. Shuffleboard är inte olympiskt, trots att förbundet ansökt tre gånger och varje gång fått höra att sporten “saknar visuell dramatik”. Blom tar det personligt.

– En puck som stannar på linjen är mer dramatik än de flesta sporter tål, säger han. Problemet är att dramatiken är tyst. Tv fattar inte tystnad.

Det gör däremot de som kan. Vid VM i fjol satt 1 200 personer i en hall i Florida och sa ingenting under sjutton minuter. Kommentatorn viskade. När avgörandet kom, en puck som nuddade en annan och lade den precis över tre-linjen, reste sig halva lokalen. Den andra halvan satt kvar, för att resa sig hade känts oprecist.

Svenska Shuffleboardförbundet har 400 licenserade spelare och en dröm om en inomhusbana som inte delar lokal med en bouleklubb. Bidragsansökan avslogs i våras. Motiveringen var att sporten redan har bord “i många hem” och därför får anses folklig. Förbundet svarade att schack också finns i många hem, och att ingen av den anledningen ställt in Schack-SM i ett kök.

Kent Blom åker till Halmstad i november. Han är inte seedad. Han har en ny puck, invägd samma morgon, och en plan som består av att inte ha en plan förrän motståndaren visar sin.

– Elit är när du kan förlora mot vem som helst, säger han, och vinna mot vem som helst. Resten är bowling.

Han ställer tillbaka pucken i spåret. Den ligger stilla. I den här sporten är det ett gott tecken.