VETENSKAPLIG PANIK: Är grodor egentligen vattentäta?
EKOLOGISKT LARM. Medan resten av världen diskuterar världsekonomi och geopolitik, har Expressbladets grävande reportergrupp stött på en betydligt mer brännande och akut livsfråga: Är grodor egentligen vattentäta?
Svaret skakar om den moderna biologin i sina grundvalar.
”Ett totalt missförstånd”
Forskarkåren har under decennier levde i villfarelsen att groddjur, med sin slemmiga och fuktiga yta, skulle fungera som någon form av biologisk våtdräkt. Ingenting kan vara mer felaktigt.
– Alltså, om du slänger ner en vanlig svensk skogsgroda i ett badkar fyllt med vatten, beter den sig visserligen som om den vore det. Men tittar man närmare på molekylnivå är det rena rama katastrofen för gummipackningarna, förklarar en anonym amfibieingenjör som vill vara anonym av rädsla för paddlobyn.
Tre fakta som skakar dammen
Membranet läcker: Grodans hud är egentligen ett gigantiskt osmotiskt filter. Den ”andas” genom huden, vilket i praktiken innebär att den dricker med hela kroppen. Att kalla det för vattentätt är som att kalla en dörrmatta för ett paraply.
Driftkostnaderna skenar: Om en groda utsätts för för mycket högtrycksspolning riskerar den att fyllas till brädden och helt enkelt tippa över som en dåligt parkerad regntunna.
Konkurrensen på marknaden: Till skillnad från moderna Gore-Tex-produkter saknar grodan helt tejpade sömmar.
Experten: ”Testa inte detta hemma”
Expressbladet har varit i kontakt med ledande auktoriteter inom svensk grodlogistik. De manar till lugn och varnar för att överexperimentera i trädgårdsdammarna.
– Folk tror att bara för att en varelse bor i en pöl, så tål den vad som helst. Så är det inte. Behandla grodorna med den respekt de förtjänar, och håll dem borta från högtryckstvätten, uppmanar experten.
Expressbladet fortsätter att bevaka amfibiernas tätthetsgrad. Har du uppgifter om otäta paddor? Kontakta redaktionen.